Fem år har gått med daglig rörelse i skolan

Hummelstaskolan är unik. I fem års tid har barnen där haft fysisk aktivitet varje dag. Aktivitetspassen fortsätter.

Mattias Hertz och Richard Engström summerar ett lyckat rörelseprojekt i Hummelsta. Det fortsätter, men inom den ordinarieverksamheten.

Mattias Hertz och Richard Engström summerar ett lyckat rörelseprojekt i Hummelsta. Det fortsätter, men inom den ordinarieverksamheten.

Foto: Anders Jagemo

Hummelsta2019-10-07 06:00

Tidningen har tidigare berättat om projektet Mer energi i Hummelsta, som startade höstterminen 2014 på Hummelstaskolan. Målsättningen var att idrott och rörelse varje dag skulle utveckla eleverna på alla plan: fysiskt, psykiskt och socialt.

Nu är projekttiden över. Hummelstaskolan fick 2,5 miljoner kronor från den kommunala potten för sociala investeringar till genomförandet. Men verksamheten med extra rörelse fortsätter som sagt.

– Det är roligt att det är så uppskattat att det fortsätter integrerat i ordinarie verksamhet, säger idrottsläraren Mattias Hertz som har varit projektledare för Mer energi i Hummelsta.

Skillnaden mot tidigare är att det från och med det här läsåret är ett färre schemalagt aktivitetspass i veckan. Tidigare hade eleverna tre pass i veckan. Nu är det två pass. Passen är också 50 mot tidigare 60 minuter långa.

När idrottslektionerna räknas in innebär det att eleverna nu har fysisk aktivitet fyra av skolveckans fem dagar. 

– Lärarna säger att eleverna blir extra stissiga de dagar då de inte har extra rörelse, berättar Richard Engström, fritidsledare på skolan och den som ansvarar för aktivitetspassen.

Aktivitetspassen är kravlösa och högintensiva. Det handlar om lekar som till exempel kull och spökboll. Till skillnad från idrotten görs ingen bedömning.

Det har dessutom varit ett vetenskapligt forskningsprojekt. Mattias Hertz och två forskare på Karolinska Institutet har undersökt om korttidsminnet och arbetsminnet förbättras av den extra fysiska aktiviteten. En sådan utvärdering gjordes efter halva projekttiden. Resultatet visade inte på någon skillnad i minneskapaciteten.

Men Mattias Hertz och Richard Engström låter sig inte nedslås av det. De ser väldigt många andra vinster

Vanan vid att röra sig i unga år har man igen när man blir äldre. Det är helt enkelt bra för folkhälsan. Konditionstesterna visar dessutom att tjejerna har lika bra värden som killarna, vilket inte hade varit fallet utan de extra aktivitetspassen i skolan.  Koordinationen hos många elever har också förbättrats märkbart.

Eleverna Mateuz Duda och Olle Carlsson i sexan har varit med under alla fem åren. De tycker att det har varit roligt. Bäst tycker de om när det är fritt på aktivitetspassen.

– Då får man göra vad man vill och då brukar jag spela fotboll, förklarar Mateuz Duda.

–  Jag brukar göra volter, berättar Olle Carlsson.

Lånekläder och låneskor är en viktig del för att det ska fungera.
Lånekläder och låneskor är en viktig del för att det ska fungera.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!