Krav pÄ stÀrkta insatser mot AI: "BrÄttom"

TjÀnster som bygger pÄ AI skapar risker för konsumenter, enligt en ny rapport. Nu krÀver Sveriges konsumenter att svenska tillsynsmyndigheter snabbar pÄ sitt AI-arbete.
–Det Ă€r brĂ„ttom, sĂ€ger Sinan Akdag, digital expert pĂ„ Sveriges konsumenter.

Det tar för lÄng tid innan EU-lagar om AI Àr pÄ plats anser Sverige konsumenter. Arkivbild.

Det tar för lÄng tid innan EU-lagar om AI Àr pÄ plats anser Sverige konsumenter. Arkivbild.

Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT

Ekonomi2023-06-20 06:00

Konsumentverket, Konkurrensverket och Integritetsskyddsmyndigheten har pÄ tisdagen fÄtt brev frÄn Sveriges konsumenter med uppmaningen att "utan dröjsmÄl" snabba pÄ sitt AI-arbete.

– De svaren jag fĂ„r nĂ€r jag pratar med tillsynsmyndigheterna Ă€r att de absolut tittar pĂ„ det hĂ€r, men vi vill inskĂ€rpa att det Ă€r brĂ„ttom, sĂ€ger Sinan Akdag, digital expert pĂ„ branschorganisationen.

Köpa alkohol

Brevet Àr en del i ett gemensamt internationellt upprop bland konsumentorganisationer i Europa och USA. Bakgrunden Àr en ny rapport frÄn den norska konsumentorganisationen ForbrukerrÄdet som visar pÄ skadan som konsumenter kan ta av de nya tjÀnsterna.

Sinan Akdag ser sÀrskilt risker nÀr det kommer till minderÄriga, som till exempel skulle kunna uppmanas att köpa alkohol eller köpa pÄ avbetalning.

– Det Ă€r ett hypotetiskt exempel. Men hur ska till exempel Klarna, som redan har integrerat Chat GPT i sin app, undvika att AI inte framöver uppmuntrar personer som inte Ă€r lĂ€mpliga till avbetalningsplaner, sĂ€ger han.

Enligt Sveriges konsumenter borde uppgifter frÄn olika AI-tjÀnster kunna klassas som aggressiva sÀljmetoder.

– Det Ă€r enklare att bli lurad av en chattbot som hĂ€rmar en mĂ€nsklig röst Ă€n av ett budskap i en vanlig reklamfilm, sĂ€ger Sinan Akdag.

Han drar en parallell till sociala medier och e-handel, dÀr han sÀger att lagstiftningen lÀnge halkade efter.

– FrĂ„n 2007 och framĂ„t gick utvecklingen vĂ€ldigt snabbt. Under en tioĂ„rsperiod tillĂ€t man företag att bete sig ganska dĂ„ligt pĂ„ de digitala marknaderna. Facebooks mantra var till exempel "move fast, break things", sĂ€ger han och fortsĂ€tter:

– Vi vill inte hamna i samma sits, att företag anvĂ€nder generativ AI lite som de vill och sĂ„ vĂ€ntar vi tio Ă„r med att applicera lagstiftning, sĂ€ger han.

Stora frÄgetecken

Inom EU Àr lagstiftning pÄ AI-omrÄdet pÄ vÀg. Men det kommer ta för lÄng tid innan den Àr pÄ plats, enligt Sinan Akdag. DÀrför behöver myndigheterna snabba pÄ arbetet med att se över hur befintliga lagar kan anvÀndas pÄ AI.

– I grunden blir inte nĂ„got som var olagligt i gĂ„r lagligt i dag bara för att företag anvĂ€nder generativ AI. Det finns teknikneutral konsumentlagstiftning som kan anvĂ€ndas, men det mĂ„ste ske nu, innan vart och vartannat företag anvĂ€nder tekniken, sĂ€ger han.

Sveriges konsumenter lyfter ocksÄ att det finns frÄgetecken kring hur generativ AI hanterar personlig integritet.

– TĂ€nk om Chat GPT börjar pĂ„stĂ„ massa saker om mig, hur bĂ€r jag mig Ă„t för att det inte ska spridas? Det Ă€r stora frĂ„getecken som vi inte har svar pĂ„, sĂ€ger Sinan Akdag.

Fakta: SĂ„ fungerar generativ AI

Generativ AI trÀnar pÄ stora mÀngder data och lÀr sig att identifiera mönster och strukturer. Med den kunskapen skapar AI:n nytt innehÄll. Det kan till exempel vara text, bild, ljud eller video, som liknar innehÄll skapat av mÀnniskor.

MÄnga företag har integrerat tekniken i sina existerande tjÀnster, som Microsoft, Google (sökmotorer) och Snapchat (i form av en omdiskuterad chattjÀnst).

Generativ AI Àr inte sjÀlvmedveten och kan inte lÀra sig nya saker pÄ egen hand, men den kan imitera mÀnskliga beteenden.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!