Nästan 189 000 barn lever med minst en förälder som har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden. Sedan 2022 har antalet ökat med 9,2 procent och de senaste årens ökade kostnader pekas ut som en av orsakerna.
– De barnfamiljer som kanske under lång tid levt med små marginaler får ännu svårare att få privatekonomin att gå ihop när det blir tuffare ekonomiska tider i samhället i stort, säger Reza Baars, chef för förebyggande verksamhet på Kronofogden.
Personer som inte har råd med en buffert löper större risk att bli skuldsatta.
– Generellt kan vi se att många som hamnar hos oss gör det för att det är någonting i livet som plötsligt ändras. Det kan vara sjukdom eller en skilsmässa, säger Baars.
Påverkar relationerna
När barn ringer Bris är ansträngd ekonomi sällan samtalsämnet, men det har ofta en betydelse.
– Att växa upp i en familj under press påverkar förstås relationerna i familjen och konfliktnivån, och många barn känner också oro och stor empati för sina föräldrar för de är stressade och oroliga, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris.
Barnen avstår aktiviteter för de vet att det kostar, vilket kan skapa utanförskap och påverka skolgången.
– Men man avstår också från att belasta föräldrarna från andra bekymmer. En risk är att man inte får den föräldraomsorg som man behöver, för man visar inte när man är ledsen, rädd, olycklig eller behöver hjälp.
Ekonomisk utsatthet kan också vara en riskfaktor för att utsättas för sådant som våld i hemmet. Enligt Marie Angsell kan dock andra trygghetsfaktorer under uppväxten kompensera för ekonomin.
Ha en dialog
Som skuldsatt förälder är det bra att ha en dialog och involvera barnet. Men främst ska man poängtera att barnet aldrig har ansvar för ekonomin, lyfter Marie Angsell.
Sedan barnkonventionen blev lag jobbar Kronofogden alltid med barnrättsperspektiv i sina beslut. Reza Baars betonar också att det ofta känns skamfullt med skulder, men att det är viktigt att agera tidigt.
– Många gånger går det att hitta en lösning.