Medan myndigheterna ser ett behov av att öka tillgången till vård fortsätter flera regioner att arbeta i motsatt riktning, menar hon. Sollefteå, Arvika, Köping och Ljungby är exempel på mindre akutsjukhus som nu riskerar nedläggning.
Enligt Karlsson styrs nedläggningarna inte av geografisk fördelning eller lokalsamhällets förutsättningar, utan av "21 enskilda regioners politiska och tjänstemannadrivna agendor".
Sverige har länge legat i botten när det gäller antalet vårdplatser inom OECD, något som både Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg belyst. Enligt Karlsson har dock Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) länge försökt mörka och tona ned problemen.
"Så länge regionerna ansvarar för vården behövs tydliga ramar som är fattade på nationell nivå om till exempel tillgång till vårdplatser och hur långt det som mest ska vara till akutsjukvård från tätort i Sverige, exempelvis max tio mil."
Sjukhusläkarna efterlyser en partiöverskridande överenskommelse som slår fast att staten ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering för att möta medborgarnas behov.