Annika Morina. "Vi måste sätta ner foten och visa att det räcker nu", säger Annika Morina.
Matpriserna fortsätter att stiga. Enligt SCB ökade matpriserna med 3,9 procent i februari jämfört med samma månad förra året. Nästa vecka inleds därför en bojkott mot de stora matkedjorna, med Annika Morina i spetsen.
– Vi måste få matjättarna att lyssna och sänka matpriserna, säger hon.
Hon hade sett nyheter om bojkotter mot mataffärer i Balkanländer och tyckte att det var synd att samma sak inte sker i Sverige, med tanke på de höga matpriserna.
När Annika Morina handlade mat på Alla hjärtans dag fick hon nog. Hon märkte att priserna på flera matvaror hade stigit med flera procent. För att inte tala om tomatpurén.
– För ett halvår sedan kostade den runt 12 kronor, och nu kostar den 23 kronor. Priset har verkligen fördubblats. Det är helt galet, säger hon.
Frustrerad gick hon hem och spelade in en Tiktok-video, med uppmaning att bojkotta matbutikerna vecka tolv.
"Är det någon mer än jag som kan tänka sig att bojkotta att gå och handla en vecka i mars. För att visa att vi demonstrerar, säger ifrån mot de förfärliga, äckliga höga matpriserna", säger Annika Morina i sin Tiktok-video.
Idag har Annika Morinas video nästan en halv miljon visningar och har spridits som en löpeld på sociala medier.
– Jag blev nästan nervös. Vad hände liksom? Videon bara sköt i väg, säger hon.
Under vecka tolv är tanken att inte handla något från de stora matbutikerna, utan istället använda det man har hemma. Annika Morina tycker att man absolut inte ska bunkra, utan kolla i skafferiet, kolla i frysen och rensa ur.
Även om butikerna också har fått ökade kostnader, menar Annika Morina att de ändå har gjort rekordvinster de senaste åren.
– Det kan vi läsa öppet. Och vi, folket, behöver få något av det.
Mathias Cöster bedriver forskning vid Uppsala universitet. Bland annat i ett projekt som studerar hur dagligvarukunder integrerar hållbarhet i sina köpbeslut.
Mathias Cöster, docent i industriell teknik vid Uppsala universitet, bedriver forskning om hållbar utveckling och verksamhetsstyrning. Han säger att de höga matpriserna beror på att vi lever i en turbulent omvärld.
– Matpriserna har aldrig ökat så mycket som de senaste åren. Först drabbades vi av en pandemi och sedan kriget i Ukraina, vilka båda har bidragit till inflationen.
De ökade kostnaderna har spridit sig genom hela kedjan, från råvaruproducenter till butiker och vidare ut till konsumenter. Men för konsumenterna säger Mathias Cöster att det blir allt svårare, eftersom de redan har drabbats av högre priser på boende, el och andra nödvändigheter, medan lönerna står stilla.
Dock menar han att det också finns positiva aspekter av de höga matpriserna. Under flera år har överkonsumtion av mat varit en rådande trend.
– Nu när priserna har gått upp, köper vi kanske bara det nödvändigaste och använder de resurser vi redan har, säger han.
En veckas matbojkott säger Mathias Cöster är för kort tid för att det ska ske en prisförändring i längden.
– Det är klart att det blir ett hack i kurvan i butikernas omsättning om ingen handlar. Men butikerna faller inte på en vecka. Det krävs i sådana fall längre tid för att det ska ge effekt, säger han.
Arkivbild.
I takt med matbojkotten har ett annat engagemang vuxit fram på sociala medier, som uppmanar till bojkott av amerikanska varor i protest mot USA:s utrikespolitik. Målet med bojkotten är att förändra politiken i USA.
Mathias Cöster anser att virala uppror av dessa slag kan bli svåra att omsätta i praktiken. Varor från USA är djupt integrerade i vår ekonomi och vardag, inklusive våra matbutiksbesök. Att få människor att bryta dessa mönster kan därför bli en utmaning för att bojkottningen ska ge effekt.
Han tror emellertid att prata direkt med butikerna hade varit en bättre lösning.
– Initiativet med matbojkott är alldeles för generellt. Prata i stället med dem där du handlar, det kan ge tillräckligt på lokal nivå. Kunderna och kunddialogen är det viktigaste för butikerna. Har man inga kunder, har man ingen affär, säger han.
För Annika Morina handlar initiativet till bojkotten mer om att skapa debatt än att det ska slå mot butikerna.
– Att köpa bröd ska inte vara en lyx. Vi är duktiga på att klaga utan att agera, men om ingen säger ifrån kommer inget att förändras