Svenska fisketrålare uppger ofta felaktiga siffror över hur mycket sill respektive skarpsill de fiskar i Östersjön, rapporterar P1-programmet Kaliber. I en granskning av närmare 100 kontroller från danska Fiskeristyrelsen hade varannan svensk fisketrålare uppgett felaktiga fångstmängder.

Fiskarna hade enligt kontrollerna tagit upp 50 procent mer skarpsill än de själva uppgett och i gengäld tagit upp 50 procent mindre sill än rapporterat.

Det är ett jättestort problem och vi måste få en lösning på det så vi får en trovärdighet från båda sidor. Det finns säkerligen de som skruvar på sina siffror, bekräftar Anton Paulrud, som är vd för samarbetsorganisationen SPF (Swedish pelagic federation), för Kaliber.

Misstankarna bekräftade

En sammanställning från Havs- och vattenmyndigheten visar samma resultat. Enligt myndigheten har det en längre tid funnits tecken på att mängden skarpsill och sill som fiskas upp i Östersjön inte rapporteras korrekt.

Indikationerna har funnits en tid och de blev bekräftade för oss framför allt 2018 när vi fick ta del av fullständiga danska landningskontrollprotokoll, säger Niclas Törnell, chef på avdelningen för fiskförvaltning, till TT.

I vintras genomfördes därför omkring 40 riktade kontroller, varav hälften i Danmark där många av de större svenska fiskefartygen landar sina fångster. För det småskaliga fisket stämde siffrorna rätt väl överens. Men för de större fiskebåtarna förekom både i Sverige och Danmark markanta skillnader mellan rapporteringen om sill och skarpsill och resultatet av kontrollerna.

Skeva kvoter

En av anledningarna tros vara att fiskarna försöker att se till att fördelningen mellan fiskarterna ska stämma bättre med hur mycket respektive fartyg har rätt att fiska upp. Effekten är dock samtidigt att underlaget till EU:s fiskekvoter för sill och skarpsill i Östersjön kan bli missvisande, konstaterar Havs- och vattenmyndigheten.

Tittar man enbart på de uppgifter som fiskarna själva lämnar får man en felaktig bild av hur artsammansättningen i havet ser ut, säger Niclas Törnell.
Det kanske finns anledning att reflektera över om vi har en rättvisande kvottilldelning. Men ska vi kunna göra en sådan uppskattning måste vi ha vederhäftiga och vetenskapliga underlag för det.