Den 1 juni 1676 sjönk det berömda regalskeppet Kronan i ett sjöslag mellan den svenska och den förenade dansk-nederländska flottan.

Vrakplatsen hittades 1980 utanför Öland. Året efter påbörjades den marinarkeologiska undersökningen – som har pågått årligen sedan dess.

Komplicerad vrakplats

Artikelbild

| En kanon från regalskeppet Kronan, som sjönk i ett sjöslag utanför Ölands kust den 1 juni 1676, bärgas. Kanonen väger cirka 1,3 ton.

Det är världens längsta marinarkeologiska undersökning i fält. Det är ingen ambition vi har haft utan det har uteslutande med ekonomin att göra. Vi får jaga sponsorer själva, vi får inga skattepengar till det här. Sedan är vrakplatsen väldigt stor och komplicerad, säger Lars Einarsson, projektledare vid Kalmar läns museum.

Under fredagen förs en bronskanon à 1,3 ton från Kronan i land vid Marinbasen i Karlskrona. Den ingick i det som var en del av arbetsartilleriet på skeppet.

Den är av samma typ som användes på Vasaskeppet. Från Vasa har man endast hittat tre kanoner, men vi har nu fått upp tio sådana här kanoner från Kronan, säger Lars Einarsson.

Man arbetar med ytterligare två kanoner – som väger 3 respektive 3,8 ton – på Östersjöns botten, men de kommer att bärgas först nästa år. Med dessa två kommer projektet att ha fått upp 47 kanoner.

Alla som finns kvar ska upp. Det är fortfarande tre till sju kanoner som gäckar oss, som borde finnas där nere på botten. Via forskning har vi kommit fram till att Kronan bör som mest ha haft 114 kanoner.

Klart om tre år?

60 kanoner togs upp redan under 1680-talet, några år efter att det skånska kriget mellan Sverige och Danmark (1675–1679) avslutats. Det moderna projektet har bärgat mer än 35 000 föremål från Kronan och nu börjar man se slutet på projektet.

Vi har grävt mer än 95 procent av vrakplatsens yta. Dyker inget oerhört komplicerat upp räknar vi med att vi kan knyta ihop säcken inom tre år, säger Lars Einarsson.