Beslutet är en del av uppgörelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och kommer ingå i den höstbudget som presenteras nästa vecka, rapporterar Ekot.

Jag tror att det kommer att ha en stor betydelse. Vi ser ju hur rörligheten på den svenska bostadsmarken är för låg, hur barnfamiljer har svårt att hitta villan att flytta till, säger Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, till radion.

Samtidigt höjs maxbeloppet på taket från 1,45 miljoner till 3 miljoner, vilket gör att 95 procent av alla bostadsägare kan få fullt uppskov, enligt Persson.

Hade inte Liberalerna drivit igenom det här, så hade taket återinförts på en väsentligt mycket lägre nivå, säger han till Ekot.

"Lite förvånande"

Nordnets sparekonom Frida Bratt tycker det är bra att taket höjs, men ifrågasätter att det återinförs.

Det är lite förvånande att det införs samtidigt som att taket höjs så pass mycket. Kanske är det ett resultat av att det är fyra partier som förhandlar om det här och alla måste visa att man har vunnit någonting, säger hon till TT.

Totalt 2,4 miljarder avsätts för att återinföra taket, som slopades tillfälligt i och med ett riksdagsbeslut för tre år sedan.

Uppskovsräntan kvar

Enligt det så kallade Januariavtalet ska även flyttskatten tas bort, genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas. Men den punkten kommer inte vara en del av höstbudgeten enligt Mats Persson, som inte anger någon exakt tidpunkt för när det kommer att ske.

Osäkerheten kring när beslutet om uppskovsräntan kommer riskerar att hämma den rörlighet som bostadsmarknaden nu behöver, enligt Frida Bratt.

Det finns en fara att många viktiga beslut om flytt dröjer. Ju längre tid det tar innan räntan slopas desto längre tid tar det att luckra upp de inlåsningseffekter vi ser på bostadsmarknaden.