Kämpar för resursskola: "Min son har ingen fungerande skolgång"

Lovisa Wahlstens son har autism, men varken grundskolan eller kommunens lärandearena passar honom. Nu driver hon en namninsamling för att Enköping ska öppna en resursskola för barn med särskilda behov.
– Min son har ingen fungerande skolgång i dag, säger hon.

Lovisa Wahlsten samlar underskrifter.

Lovisa Wahlsten samlar underskrifter.

Foto: Ida Skyttberg

Skola2025-05-10 05:00

Frustration över bristen på resurser för elever i behov av särskilt stöd driver Lovisa Wahlsten i Bredsand. Hon har startat en namninsamling för att få till stånd en kommunal resursskola efter att ha sett sitt eget barn, som har autism, hamna mellan stolarna.

– Min son är åtta år och har ingen fungerande skolgång i dag. Han kan inte gå i anpassad skola och inte heller i lärandearena, eftersom dessa alternativ bara finns för årskurs 4–9, berättar Lovisa Wahlsten.

Namninsamlingen har påbörjats i Bredsand och fortsätter i Mariedal och Svartkärret.
Namninsamlingen har påbörjats i Bredsand och fortsätter i Mariedal och Svartkärret.

En resursskola är en skola enbart för elever som är i behov av särskilt stöd. Dessa skolor är ofta små och har anpassade lärmiljöer med små elevgrupper och hög personaltäthet. Det finns drygt 100 resursskolor i Sverige – men Enköpings kommun saknar i dagsläget en kommunal resursskola.

– Min sons skola säger att de jobbar med inkludering, vilket innebär att barn med särskilda behov ska gå kvar i stora klasser. Men det fungerar inte för alla barn, säger Lovisa Wahlsten.

Hon berättar att hon vid flera tillfällen har behövt stanna hemma från jobbet för att följa med sin son till skolan. Det är det enda sättet för honom att fungera i klassrummet. Därmed blir det ingen avvikelse rapporterad för sonen, men hennes liv påverkas, liksom de andra eleverna i klassen.

Lovisa Wahlsten beskriver sonens tillstånd i en lugn och förutsägbar miljö som stabilt. Men i andra sammanhang kan han bli orolig och agera på sätt som upplevs som oförutsägbart.

– För en vecka sen rymde han och jag letade med skolpersonalen i var sitt område och fick ringa polisen. Personalen har varit fantastisk, men det saknas resurser. Man släcker bränder i stället för att jobba förebyggande.

Det blir ofta frågor och samtal i samband med namninsamlingen.
Det blir ofta frågor och samtal i samband med namninsamlingen.

Lovisa Wahlsten menar att situationen förvärrats ytterligare efter att Villbergagruppen, som drev en skola med NPF-inriktning för årskurs 7–9 i Grillby, har lagt ner sin verksamhet. Det innebär att ännu färre alternativ återstår för barn med behov av anpassad skolgång.

Enköpings kommunpolitiker och utbildningsförvaltning har tagit emot Lovisa Wahlstens synpunkter, och kommer också att få namnunderskrifterna.

Enligt Lovisa Wahlsten finns det flera föräldrar som har barn i samma situation. Namninsamlingen blir bevis på att fler tycker att en kommunal resursskola måste till för NPF-elever. För Lovisa Wahlsten är frågan större än bara situationen för hennes son. Hon tycker att läget nu är ohållbart.

– Är det verkligen så här det ska vara? Alla drabbas ju negativt av detta.

Skolor för NPF-elever.

NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som autism, ADHD och ADD. Påverkar bland annat inlärning, socialt samspel och behov av struktur. För elever med NPF-diagnos finns fler skolformer: 

Grundskola (inkluderande undervisning). De flesta barn med NPF går i vanlig grundskola. Skollagen kräver att undervisningen anpassas efter elevens behov, exempelvis genom extra stöd, resurslärare eller särskilda åtgärdsprogram.

Lärandearena (eller särskild undervisningsgrupp). För elever som har svårt att fungera i vanlig klassmiljö. Ofta tillgänglig först från mellanstadiet. Eleven kan vara en del av sin dag i lärandearena, det är ingen skolplacering.

Resursskola. För elever med omfattande stödbehov. Har små klasser, hög personaltäthet och anpassad lärmiljö. Det finns drygt 100 resursskolor i Sverige. *

Anpassad grundskola (tidigare särskola). För elever med intellektuell funktionsnedsättning. 

Källor: Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Autismforum

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!