Sofie Friberg, grundskolechef i Enköpings kommun.
Bredsandsbon Lovisa Wahlsten driver en namninsamling för att kommunen ska öppna en resursskola för årskurs 1-9 med särskilda behov. Bakgrunden är att hennes åttaårige son har autism – och hon upplever att det inte finns någon skolform i Enköping som fungerar för honom och för barn med liknande problematik.
I dag finns ingen kommunal resursskola i Enköping. Kommunen har i stället valt att satsa på ett inkluderande system för särskilt stöd inom den befintliga skolstrukturen.
– Vi har ingen resursskola i Enköping i dag. Många resursskolor fick ganska mycket kritik när de utreddes av staten för några år sedan. Vi hade tidigare två resursskolor, en med inriktning på tal och språk, och en för elever med autism. Men dessa lades ned för flera år sedan i samband med nationella förändringar, berättar Sofie Friberg, grundskolechef i Enköpings kommun.
Sedan dess har kommunen byggt upp ett så kallat Grundskolestöd, som ger riktat stöd till lärare och skolor från förskoleklass och uppåt. Där ingår bland annat Lärandearenan, där ett femtontal elever med särskilda behov får tillfälligt stöd i en resurstät miljö – men behåller sin ordinarie skolplacering.
– Lärandearenan är ingen skola i sig, utan ett komplement. Man kan vara där en del av sin dag, eller hela dagar. Målet är alltid att eleven ska kunna återgå till sin ordinarie skola, säger Sofie Friberg.
Enligt Magnus Johansson (M), ordförande för utbildningsnämnden i Enköpings kommun, är detta ett medvetet ställningstagande:
– Skolan i Enköpings kommun är inriktad på att jobba med inkludering. Vi väljer att göra det på ett lite annorlunda sätt. Bygger man en resursskola så blir det en egen enhet och ett eget arbetsområde, säger han.
Magnus Johansson tycker att det finns en risk för stigmatisering om elever placeras i separata skolor:
– Du har hela tiden kontakten med dina normala kompisar och den normala skolan på vårt sätt. Hamnar man på en resursskola blir man en annan typ av individ på det, eller skulle det kunna bli det. Vi vill ha ett inkluderande sätt att kunna se på det, så hjälpen finns i vanliga klassen.
Samtidigt medger han att dagens gränser – exempelvis att Lärandearenan i praktiken inte tar emot elever före årskurs 4 – kan uppfattas som problematiska:
– Jag kan inte svara på varför det inte finns Lärandearena före årskurs 4. Man måste sätta en gräns, men det är alltid någon som kan hamna på fel sida av gränsen. Men visst kan man lyfta på frågan och se vad man ska titta på.
Sofie Friberg framhåller att frågan om stöd till elever med särskilda behov är central i kommunens utvecklingsarbete.
– Det här är inte svart eller vitt. Det finns både för- och nackdelar med resursskola. Vår strategi är att bygga tillgängliga lärmiljöer för alla, men särskilt anpassade för de barn som behöver det mest.
– Vi omvärldsbevakar, följer forskningen och diskuterar ständigt hur vi kan förbättra våra insatser. Men just nu är det inte aktuellt att starta en resursskola.