Hon ska jonglera sparkrav och vårdplatsbrist

Nyligen blev det klart att Marianne van Rooijen tar över som sjukhusdirektör på Akademiska, en post som hon vikarierat på sedan december. Ekonomin och vårdplatsläget är två svåra frågor hon har ansvar för att lösa.

Marianne van Rooijen

Marianne van Rooijen

Foto: Magnus Aronson

Uppsala län2021-07-05 06:00

Marianne van Rooijen ärver ett stort sparkrav. Pandemin har gjort att sparandet tillfälligt sattes på paus. Men det långsiktiga målet är en budget i balans. För att det ska vara möjligt krävs dock inte bara åtgärder på sjukhuset; bassjukvården ska göras någon annanstans medan Akademiska sjukhuset får större fokus på högspecialiserad vård.

– Jag har ett tydligt fokus attvi ska jobba än mer tillsammans inom sjukvårdsregionen. I region Uppsala ska vi jobba nära övriga förvaltningarna inom ramen för ”Effektiv och nära vård”. Det här innebär också att vi kommer att behöva jobba ännu tajtare med lasarettet i Enköping. Det är ett gyllene tillfälle att åstadkomma nu eftersom jag råkar vara tillförordnad sjukhuschef där också, säger Marianne van Rooijen.

Så fler länsinvånare behöver åka till Enköping för att få vård?

– Ja, men jag tror att det är bättre att få göra sin operation i Enköping än att få köa och vänta på att göra den vid Akademiska sjukhuset.

Men det handlar inte bara om att flytta vård till Enköping.

– Universitetssjukvård är dyrt. Utveckling kostar pengar. Och där håller vi på och tittar på om det är någon vård som vi gör i dag som kan göras billigare någon annanstans.

Vad har ni kommit fram till?

– Vi kommer att lämna ett förslag om det till sjukhusstyrelsen i september.

Förlusterna för sjukhuset är dock inget nytt fenomen. Det senaste året Akademiska sjukhuset klarade budgeten var 1993. De ständiga underskotten har rest frågan om det är budgeten snarare än sjukvården det är fel på. Den förra sjukhusdirektören Eric Wahlberg inledde ett arbete där man skulle börja nerifrån, med den vård man tänker sig att bedriva och se vilken bemanning som krävs för det och den vägen komma fram till en "realistisk budget". I ett dokument som Akademiska lämnade till sjukhusstyrelsen konstaterar man att en fullständig realistisk så kallad "nerifrån-budget" inte är möjlig.

De försök som gjorts med realistiska budgetar har använts för att fördela sparkravet över sjukhuset i stället för att justera tilldelningen av pengar till sjukhuset.

Har ni gett upp arbetet med en budget underifrån?

– Nej, det har vi inte övergett. Det är viktigt att alla chefer ska förstå att så här mycket kostar vår verksamhet när vi ska effektivsera och nå vårt ekonomiska mål.

Hur ser du på att politikerna som är lekmän ska bestämma ramarna för er verksamhet?

– Jag ser det som att mitt uppdrag är att göra politikerna bättre.

Förutom ekonomin har bristen på vårdplatser varit en följetong vid Akademiska sjukhuset. Den avdelning som fått bära den tyngsta bördan för det är akutmottagningen, där de patienter som behöver läggas in på sjukhuset har blivit kvar allt för länge i väntan på en vårdplats.

I vintras riktade Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, skarp kritik mot Akademiska sjukhuset för att patientsäkerheten vid akutmottagningen inte kan upprätthållas. Sjukhuset lämnade för ett par veckor sedan sitt svar på hur bristerna ska åtgärdas. IVO har ännu inte tagit ställning till om åtgärderna är tillräckliga.

Nyckeln är vårdplatsfrågan, enligt Marianne van Rooijen.

– Vi har i veckan antagit en ny strategi för att öka antalet tillgängliga vårdplatser. Det handlar till exempel om att få bättre snurr på de platser vi har och öppna några fler, säger hon.

Hur ska det gå till?

– Man kan till exempel göra fler ingrepp som dagkirurgi. Om patienten inte behöver ligga kvar frigör man en vårdplats. Patienten kan också bo på hotell och komma direkt på morgonen till sin operation. Då kan den sängen utnyttjas av någon annan.

Ett annat problem är att akutmottagningen har växt ur sina lokaler.

– På lång sikt kommer vi att behöva en större akutmottagning. Nu jobbar vi för att kunna ha separerade vårdflöden på den nuvarande akuten och i anslutning till den, så att smittsamma patienter inte blandas med övriga.

Just vårdplatsfrågan har Marianne van Rooijen haft på sitt bord även under sin tid som biträdande sjukhusdirektör med ansvar för produktionsplaneringen.

Du har jobbat länge i sjukhusledningen, gör det att det blir svårare för dig att tänka nytt jämfört med om man rekryterat en extern sjukhusdirektör?

– Vi har nu haft många förändringar i vår ledningsgrupp med en ny ekonomidirektör och att HR-funktionen flyttats till regionkontoret. Då tror jag att det kan vara bra att jag står för kontinuiteten.

Marianne van Rooijen

Aktuell: Utsågs den 23 juni till sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset efter att ha vikarierat på posten sedan i december i fjol.

Ålder: 60 år.

Bor: Stockholm, född i Krylbo, Avesta.

Familj: sambo och två vuxna barn.

Bakgrund: Är i grunden förlossningsläkare. Var verksamhetschef för kvinnokliniken på Karolinska sjukhuset innan hon kom till Akademiska sjukhuset som divisionschef 2013. Har varit biträdande sjukhuschef sedan 2015.

Gör på fritiden: Tränar mycket, styrketräning och löpning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!