Respiratorn trycker ned luft i lungorna på patienten.
Den genomsnittliga patienten som kommer in till intensivvårdsavdelningen med covid är en man strax över 60 som har någon form av riskfaktor. Dessa faktorer kan exempelvis vara fetma, kronisk hjärt- och lungsjukdom eller högt blodtryck. Men inte alla som kommer in till centrala intensivvårdsavdelningen, CIVA, på Akademiska sjukhuset är i behov av respirator. Rafael Kawati, överläkare och sektionschef på CIVA, uppskattar antalet till omkring 50 procent. Patienter som måste intuberas är också tvungna att sövas ned och det ses som ett riskmoment.
– Det första vi gör då är att koppla på all utrustning för att kunna övervaka patienten. Vi måste ha bra koll på blodtryck, syresättning och andra parametrar. Under tiden försöker vi också alltid att prata med och förklara vad vi gör med patienten. Beroende på hur akut situationen är kan vi också hinna prata med anhöriga.
Respiratorn är dock inget botemedel mot covid utan enbart ett hjälpmedel att andas. Istället förlitar man sig till att patientens kropp ska läka och återhämta sig själv.
– I ett tidigt skede kan vi sätta in antiviral behandling för att minska virusmängden. De som hamnar i respirator får kortison för att minska risken för inflammation. Det har visat sig hjälpa och patienterna överlever i större utsträckning, säger Rafael Kawati.
Problemet med respiratorbehandling är att det kan uppstå andra komplikationer under behandlingen. En av de vanligaste följderna enligt Rafael Kawati är lunginflammation. Men även att ligga stilla till följd av nedsövningen ställer till det.
– Vi måste se till att patienten får tillräckligt med näring, rör på sig med hjälp av sjukgymnast, att alla organ fungerar som de ska. Sedan hoppas man att kroppen har tillräckligt med ork och kraft för att kunna återhämta sig och läka.
Enligt Rafael Kawati är det också därför som så många äldre har dött på grund av viruset.
– De har inga marginaler att läka lungorna. På grund av det är dödligheten väldigt hög hos patienter över 80.
Han säger att målet därför är att förkorta tiden patienterna ligger i respirator så mycket som möjligt.
– Varje dag som patienten ligger i respirator är en förlorad dag.
Den genomsnittliga tiden en covidpatient ligger i respirator är enligt Rafael Kawati en till två veckor, ungefär samma tid som jämfört med ett år sedan.
– Det är lite kortare vårdtider, ett par dygn. Då pratar vi om de som låg under hösten jämfört med förra våren. Men det är lite för tidigt att uttala sig om de nya virusvarianterna. Vanligtvis ligger patienter som inte har covid två dygn i respirator. Den patient som legat längst låg åtminstone ett par månader. Det är mycket längre vårdtid för covidpatienterna i respirator då de har så förstörda lungor, säger han.
I början av mars förra året tog Socialstyrelsen fram nationella principer för hur intensivvård skulle prioriteras om behovet skulle överstiga de resurser som fanns tillgängligt. Väl inarbetade rutiner för när man inte anser att det är värt att fortsätta en behandling finns dock redan.
– Det är en ganska svår fråga och en kombination av saker. Patienten kan ha en avancerad lungskada och vi väger också in hur många andra organ som har drabbats. När vi ser att vi har gett allt stöd vi kan ge och att det inte finns en utväg för patienten kommer vi kanske till ett beslut att det inte är etiskt försvarbart att fortsätta, säger Rafael Kawati.