Vid Ekobrottsmyndighetens samtliga avdelningar i Sverige, däribland Uppsala, utreds en typ av momsfusk som i flera fall uppgår till extrema summor. Det handlar om skattebrott vid handel med främst mobiltelefoner (se faktaruta).
– De här ekomålen omfattar de största belopp som förekommer i våra utredningar, uppger Jonas Svanfeldt, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten.
LÄS MER: Momsfusk på 367 miljoner i Örsundsbrobolag
Enligt Skatteverket har gärningsmännen sedan 2018 kommit över cirka fem miljarder kronor genom momsfusket med mobiltelefonerna. Pengarna skulle räcka till lönerna åt samtliga sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset i fem år. Man kan även säga att momsbedragarna har bestulit varje medborgare i Sverige på i snitt 500 kronor.
Sett till beloppen är det ett av de mest omfattande brottsupplägg som någonsin använts för att angripa Skatteverket.
– Det rör sig om systemhotande brottslighet, anser Jonas Svanfeldt.
Vid andra typer av skattebrott handlar det oftast om pengar som skulle ha betalats in till staten men som gärningsmännen behållit.
När det gäller momskarusellerna ser Jonas Svanfeldt dem som en form av stöld eftersom aktörerna tar pengar som betalats in av vanliga skattebetalare. I stället för att bekosta vård, skola och omsorg har pengarna gått till kriminella.
De senaste två åren har 15 ärenden med momskaruseller avgjorts av svenska domstolar. Domarna har resulterat i totalt 143 fängelseår och 198 års näringsförbud.
– Vi ser kopplingar mellan många ärenden, till exempel dyker samma bolag upp i flera av målen, berättar Jonas Svanfeldt.
Enligt honom är en del av aktörerna grovt kriminella personer i Sverige som tjänat pengar på narkotika och ekonomisk brottslighet. Vinster från dessa brott pumpas in i momskarusellerna vilket genererar enorma belopp. I flera fall har hjärnorna bakom uppläggen spårats till Storbritannien.
– Risken för gärningsmännen har varit låg och vinsten hög. Straffen är i många fall lägre än de som döms ut för våldsbrott eller narkotikabrott. Får gärningsmännen in 20 miljoner kronor kanske de tycker det är värt risken, kommenterar Jonas Svanfeldt.
Vid Ekobrottsmyndigheten utreds för närvarande cirka 50 fall med momskaruseller. I de större ärendena kan brottsvinsterna uppgå till över 100 miljoner. I oktober faller domen mot tolv personer som åtalats för den största momskarusellen hittills i Sverige. Enligt åtalet har gärningsmännen lurat till sig 200 miljoner i moms varav merparten misstänks ha slussats till ett kriminellt nätverk utomlands. De åtalade har utgett sig för att ha handlat med mobiler för en miljard kronor men åklagaren hävdar att varorna inte existerat i verkligheten.
Till det positiva hör att en ny lagstiftning som kom 2021 har satt stopp för en del av brottsligheten. Det skedde genom att den som köper varorna betalar momsen. Jonas Svanfeldt anser att den nya lagen blev alltför avgränsad men hyser förhoppningar om att en pågående utredning mot momsfusk ska ge effekt.
Utredningen ska bland annat lämna förslag på verktyg som Skatteverket behöver för att upptäcka och förhindra bedrägerier. Enligt Liz Kilenius, sektionschef vid Skatteverket, kan det vara svårt för myndigheten att upptäcka de företag som ägnar sig åt momsfusket.
– Med facit i hand kan det vara lätt att se att de inblandade bolagen deltagit i ett bedrägeri. Men när en bedrägerikedja startas är syftet att de inblandade bolagen ska se bra ut utåt, uppger hon.
Reagerar inte Skatteverket på den här typen av uppgifter vid begäran om momsutbetalningar?
– Skatteverket har god kontroll av företag som har gränsöverskridande handel och kontrollerar avvikelser. Det är anledningen till att vi utrett så många företag inom ramen för momsbedrägerier med mobiltelefoner, uppger Liz Kilenius.