För en tid sedan kritiserade Leonard Jägerskiöld Velander ESK:s klubbemblem på Twitter. I en betygsättning av alla klubbmärken i SHL och Hockeyallsvenskan tillsammans med ytterligare några klubbloggor fick ESK det lägsta betyget: Uselt.
Klubbmärkesexperten menar att ESK-loggan är lätt att känna igen, men att den skulle behöva moderniseras.
– Det har mest med det visuella att göra. Den är ju slående och man känner igen den. Har man sett ESK en gång kommer man ihåg den, det behöver inte stå Enköping under märket, och det är positivt. Negativt är att det inte lever upp till de digitala kraven som finns idag. ESK är ändå en så pass stor klubb att de borde kunna ha ett mer modernt märke. Sen är det inte balanserat heller, banderollen är på sniskan och kransen har taggar på ena sidan men inte den andra. Jag tror att det här emblemet hade kunnat bli svinbra med en modernisering likt den Kalmar genomförde för två år sen, säger Lenonard Jägerskiöld Velander.
Enligt Leonard Jägerskiöld Velander finns det tre parametrar som kännetecknar ett bra klubbmärke. Det första är anblicken och hur lätt det är att känna igen och associera klubben med loggan.
Den andra faktorn är något som experten själv håller högst. Det är symbolvärdet i emblemet. Det vill säga att det finns tradition och historia i klubbmärket.
– Det är det som binder samman supportrarna med klubben egentligen. Det kan vara att stadens torn eller slott finns med i klubbmärket, säger han och fortsätter:
– Det tredje är det som är så tråkigt att prata om när man har den infallsvinkeln som jag har. Det är varumärkesoptimering. Det blir viktigt när en klubb blir tillräckligt stor för att faktiskt prata varumärke.
I praktiken innebär det att märket ska vara så simpelt och minimalistiskt som möjligt. Det vill man ha eftersom att det ska vara så enkelt som möjligt för att återskapa digitalt till exempelvis till sociala medier. Fler detaljer innebär att det är svårare att återskapa digitalt.
– Det är här det ofta uppstår en motsättning mellan supportrar och klubbar. Supportrarna tycker det är viktigt med tradition och historia, men klubbarna vill ofta varumärkesoptimera. Då gör de ofta en minimalistisk förändring där supportrarna inte alltid är helt nöjda, Juventus är väl det tydligaste exemplet.
Experten har fått ett urval av föreningsemblem från Enköping för att bedöma. EP valde ut tolv lokala loggor och det var två klubbar som stack ut lite extra, enligt Lenonard Jägerskiöld Velander.
– Den som sticker ut allra mest är Enköping United. Det ser väldigt generiskt ut med tre sköldar i en. Men samtidigt förstår man inte riktigt vad det ska vara med de här vita strecken. Men klubbmärken är lite som konst, vet man inte bakgrunden till dem finns risken att det blir helt värdelöst. Men när man vet bakgrunden eller hur konstnären tänkt kan det vara värt något. Rent visuellt står Enköping United ut, det är iögonfallande på ett ganska negativt sätt skulle jag säga.
Var det någon annat klubbmärke som du fastnade vid?
– Jag blev förälskad i ERK:s logga. Det andas svensk föreningstradition men med en tvist. De har integrerat bollen i emblemet så att den ändrar formen på skölden. Kanske inte estetiskt tilltalande för alla, speciellt med färgvalet. Det står verkligen ut med att det är grönt och rött. Men jag tycker det är härligt gjort och så känns det väldigt klassiskt.