Men det är nästan ofattbart hur ett lag som har kunnat spela så effektivt och vinstgivande på bortais de senaste veckorna kan vara så klappuselt inför hemmapubliken.
Man kan höra funderingarna i omklädningsrummen bakom skynket i Bahcohallens långa korridor: "Okej, killar. Förlust mot Örnsköldsvik i lördags. Oflyt och uddamål. Men den tar vi. Upp på hästen igen, nu jäklar ska Teg få sota för det här..."
Vad händer då? Efter 48 sekunder är det inte bara ett utan två baklängesmål. Efter en timeout fortsätter det lika svagt hela första perioden. Och total överkörning, 0-6. Men det är faktiskt ingen engångsföreteelse. Hemmamatcher ska spelas i Hemmaborgen. Nu känns det mer som Hemmasorgen. Bara två ynka segrar i Bahcohallen så här långt sedan det startade i oktober. Men sju (!) borta. Inte lika svagt facit ifjol, men inte långt i från.
Det är för motståndaren det ska vara jobbigt och ogästvänligt. Nu känns det mest som att ESK är obekvämt att spela hemma. Vad kan ändra på det? Kommunstyrelsens ordförande Peter Book, en av 178 i publiken, bjöds på större underhållning i Idrottshusets A-hall i lördags, en hall som då gjorde skäl för namnet Hemmaborgen. EHF, alltid bra hemma, tog en ny underhållande seger och klamrar sig kvar i kampen om en allsvensk kvalplats.
Lite innebandy: EIBK-herrarna (med en trogen hemmapublik i S:t Ilianshallen) tog tre oerhört sköna, välgörande poäng i fredagskväll för att hänga på i toppstriden när laget vann även en bortamatch, nu mot Väddö, med 10-5.