Richard Hedström, områdespolis i Enköping, berättar att polisen alltid har "narkotikaglasögonen" på sig i deras dagliga arbete.
Alla som testar droger hamnar inte i ett tungt missbruk. Vissa stannar vid att ta det då och då, vid festligare sammanhang.
– Vi vet att det sker, men eftersom mörkertalet är så stort har vi inte en 100-procentig koll på hur många som har det här riskbruket med att festknarka, säger Richard Hedström, områdespolis.
Vad?
Vilka droger är det polisen egentligen hittar i olika festsammanhang i Enköping? Richard Hedström berättar att det främst handlar om en drog som inte räknas till de klassiska partydrogerna.
– Cannabis är den vanligaste drogen, inte bara i Enköping och Håbo utan i hela Sverige. Den gör personen låg och slö, men man kan också bli fnittrig. Man brukar säga att det är en neråt-drog. Ändå är det vanligt att vissa röker på innan de går på krogen eller på hemmafesterna.
Kokain är en "uppåt-drog" som framför allt förekommer i yngre kretsar, enligt polisen.
Till partydroger räknas vanligtvis sådana som gör en piggare och mer "uppåt", till exempel kokain och amfetamin. Kokain förekommer oftare i yngre kretsar, enligt Richard Hedström.
– Bland äldre missbrukare är det vanligare med amfetamin istället, säger han.
Pratar man droger mer generellt och inte bara kopplat till fester, uppskattar Richard Hedström att olika typer av narkotikaklassade tabletter är ännu mer förekommande än både kokain och amfetamin. Hallucinogena droger stöter polisen däremot inte på lika ofta.
– Peppar, peppar ta i trä, men ecstasy och LSD ser vi inte särskilt mycket av i Enköping.
Vem?
Richard Hedström anser inte att det går att peka ut en viss grupp som ägnar sig åt festknarkande.
– Det kan vara precis vem som helst. Det behöver inte bara vara i utsatta områden, utan också välbärgade områden.
Det förekommer narkotika på ganska många av festerna vi kliver in på.
Richard Hedström
Områdespolis
Inte heller när det kommer till kön eller ålder finns en stereotypisk festknarkare. Det gör att polisen behöver jobba brett med att hitta narkotikan, menar Richard Hedström.
– På kvällar och helger rör vi oss mycket runt centrala delar i krogmiljö. I det dagliga arbetet har vi alltid på oss "narkotikaglasögonen".
– Det kan också vara så att vi kommer på ungdomsfester. Det förekommer narkotika på ganska många av festerna vi kliver in på. Ibland kan det vara en granne som ringer in och berättar om en högljudd fest med minderåriga som dricker alkohol, men det kan också vara så att vi sporadiskt bara åker förbi, fortsätter han.
Min uppfattning är att de allra flesta ungdomar inte håller på med droger, men när vi ställer frågan om hur vanligt det är säger de flesta att det är väldigt vanligt.
Richard Hedström
Områdespolis
Något som oroar Richard Hedström, är att han ser hur droganvändningen kryper ner i åldrarna.
– Vi träffar barn under 15 år som framför allt har testat att röka cannabis. De är många gånger inte missbrukare, utan sådana som vill testa tillsammans med sina kompisar. Min uppfattning är att de allra flesta ungdomar inte håller på med droger, men när vi ställer frågan om hur vanligt det är säger de flesta att det är väldigt vanligt. Det är oroväckande.
Varför så många unga väljer att testa droger, har han inte svaret på.
– Langas det runt en joint på en fest, är jag tämligen säker på att väldigt många skulle testa den i berusat tillstånd. Frågan är ju då om det handlar om grupptryck eller nyfikenhet. Jag vet inte hur vi ska kommunicera om den här problematiken, nyfikenheten kanske tar över även om man vet att det är skadligt.
Cannabis är den vanligaste drogen i Sverige. Även fast den räknas som en "neråt-drog" förekommer den ofta även i festsammanhang.
Säljarna
Richard Hedström har en teori om varför narkotikabruket sjunker i åldrarna.
– Jag har inga belägg för det här, men min uppfattning är att äldre missbrukare förut hade en dold regel om att man inte säljer droger till minderåriga. Med dagens säljare finns det inga sådana gränser, utan de säljer till alla som vill ha. Personer som säljer narkotika idag lever i en helt annan stress än förut.
– I den stressen spelar det ingen roll vem de säljer till eller i vilken mängd, pengarna ska in.
Drogerna säljs där barn och unga redan är – i de vanligaste apparna på sociala medier.
En bidragande faktor är sociala medier, som gjort knarket mer lättillgängligt än tidigare.
– Förut var det så att köparen fick numret till säljaren av någon bekant och så träffades de. I dag har alla barn mobiltelefon. I de absolut vanligaste apparna som nästan alla barn har, till exempel Snapchat, Instagram och Tiktok, kan man komma i kontakt med de som säljer narkotika. Många gånger behöver köparen och säljaren inte ens träffas längre, utan de förmedlar en plats via sociala medier där narkotikan ligger och sedan berättar de hur pengarna ska betalas in, förklarar Richard Hedström.