Marloes Öhrnell håller i pennan och Jiraphon Kaeosri bidrar med thailändska influenser. De är bekanta sen tidigare och Jiraphon förklarar att Marloes knackade på en dag i sylftfabriken och frågade om hon ville bidra till kokboken.
Under ett och ett halvt års tid har hon arbetat med att samla in utlandsfödda svenskars recept till en kokbok. Syftet med boken är att lyfta fram och bevara de recept som lagas i de svenska hushållen, men som har härkomst från andra länder.
– Allt från Australien till Luxemburg och Syrien. Lite från hela världen, säger Marloes Öhrnell.
Som uppvuxen i Nederländerna med en mamma från Sverige, vet hon av egen erfarenhet hur viktiga mattraditioner är för ens identitet. När världen är splittrad, tycker hon att vi måste hitta saker som för oss samman. Och på vilket bättre sätt än via maten?
– Särskilt viktigt blir det för de som inte kan återvända till sina hemländer. Då blir maten ett kulturarv som väcker minnen till liv och som kan hållas levande här på ett annat sätt än materiella ting, säger Marloes Öhrnell.
Det hela började 2022 när hon och hennes man skickade in idén som ett projektförslag till Jordbruksverket, som nappade direkt. Jordbruksverket finansierar projektet vilket gör att den digitala versionen av kokboken därför kommer att vara tillgänglig gratis. Kokboken, som fått namnet Global Matkultur, kommer att släppas i början av april.
Projektet är rikstäckande och består av över 60 recept från totalt 33 utlandsfödda svenskar över hela landet. En som bidragit med sitt recept är Örsundsbros egna Jiraphon Kaeosri. EP har tidigare skrivit om hennes framgångar som syltförsäljare, men nu delar hon även med sig av lite thailändsk matkultur till kokboken.
– Mamma lagade ofta rätten till vardags hemma i Thailand, säger Jiraphon Kaeosri.
Jiraphon Kaeosris barndomsrätt Laab Kai
Hon har bott i Sverige i sexton år och förklarar att hon älskar att laga mat. Maträtten som hon bidragit med till boken heter Laab Kai och är en thailändsk kycklingrätt som bland annat innehåller ris som både rostats och mortlats. Och minnen, ja det verkar rätten definitivt väcka.
– Pappa hade säkert 50 hönor där vi bodde i Thailand, så vi kunde bara gå ut på gården och plocka en när vi skulle laga Laab Kai, skrattar Jiraphon Kaeosri.
Om den kycklingtunga dieten från uppväxten har satt sina spår eller inte lämnar hon osagt. Oavsett så föredrar Jiraphon Kaeosri numera Laab Moo, en fläskvariant av samma rätt.
– Därför att fläsk blir saftigare än kyckling, säger hon.