Kommande säsong hoppas han få chansen att träna med proffsen i Linköpings A-lag.
På stora torget i Enköping är det en mulen förmiddag. Det är mycket folk i rörelse. Det är framträdanden på den lilla scenen och veteranbilar står uppställda för allmänhetens beskådan på Kyrkogatan. Bland människorna dyker Loke Krantz upp.
Vi sätter oss ner med Loke Krantz vid ett rangligt bord på ett kafé. Han berättar att han är hemma över helgen för att hälsa på familjen. Numera bor 17-åringen i Linköping där han går på ett hockeygymnasium. ESK har han bytt mot SHL-klubben Linköping.
Det har gått två skolår sen han lämnade tryggheten med familj och vänner bakom sig. Han trivs med hockeyvardagen i Östergötland. Förutsättningarna för att bli framgångsrik på isen är helt annorlunda i Linköping. Loke Krantz berättar att vardagen nästan uteslutande handlar om ishockey.
– Vi har morgonträningar med skolan på tisdagar, onsdagar och fredagar. Det är oftast matcher under helgerna. Så håller vi på så ända fram till slutspelet kan man säga. I våras åkte vi ut med minsta marginal mot Brynäs i åttondelen. Efter det vilade vi en månad. Men nu har vi startat sommarfysen och det kör vi till slutet av juni. Det är ju tufft, men det blir roligt i slutändan, säger Loke Krantz och tar en klunk av kaffet.
Till hösten börjar han tredje och sista året på gymnasiet. Han går byggprogrammet och trivs. Men i början var kontrasten med att bo hos föräldrarna och att gå i högstadiet till att börja gymnasiet samtidigt som han flyttade hemifrån stor.
Loke Krantz läser byggprogrammet med inriktning husbyggande. Men efter gymnasiet vill han vara på rinken – inte i byggboden.
– Det var tufft i början. Det var jobbigt med flytten hemifrån i någon månad. Men jag pratade mycket med familjen och tränaren om hur jag mådde liksom. Jag mådde bra, men det var jobbigt att flytta hemifrån och att bo ensam. Nu har jag inga problem med det alls. Nu är det skönt att bo själv.
Men vägen till att vara högpresterande atlet på isen har inte varit spikrak. Under uppväxten vann han en av sina tuffaste matcher.
– Jag blev cancersjuk vid åtta års ålder. Men det är ju längesen nu. Jag blev friskförklarad 2018. Det var leukemi. Men efter 2018 har jag inte haft några problem alls. Sen dess har jag varit med kompisarna och spelat hockey som vanligt.
Nu har han fått vara i Linköping HC:s organisation under två säsonger. Visionen om vad han ska göra när han är klar med skolan är glasklar: Han ska spela hockey. Loke Krantz mål med flytten i så ung ålder var att bli så bra som han bara kan bli.
– Jag får vara i den bästa utvecklingsmiljön och jag försöker se till att allt blir så bra som möjligt för mig. Nu går jag snart in på mitt tredje år. Första året var det mycket fokus på att lära och att förstå hur man ska klara att bo själv samtidigt som man ska fokusera på skolan. Andra året har jag fattat mer vad som pågår runtomkring. I trean blir allt förhoppningsvis mycket enklare och flyter på, säger han.
Den senaste säsongen har han till stora delar fått spela i Linköpings J20-lag. Kommande säsong hoppas han fortsätta utvecklas i den miljön, men han hoppas också få chansen att träna med proffsen i klubbens A-lag. Redan som 15-åring fick han chansen i ESK:s A-lag. Men finns stora skillnader mellan klubbarna, menar han.
– Det är väldigt stor skillnad. Det är seriositeten framförallt. Men också i miljön, hur det ser ut. I Linköping är det väldigt seriöst och allt funkar jättebra. Man kan verkligen elitsatsa på hockeyn där nere. Det kan man här i Enköping också, men då är det A-laget som gäller.